Massera marknaden – ett sätt att hålla sig aktuell

Att massera marknaden innebär inte att man informerar den tills den faller i sömn. Så varför tror man att ren information säljer? Om man inte kan framföra andra argument än ren information, då är frågan om det fungerar som konkurrensfaktor.  Och vill man dessutom ta ett högre pris, då bör det finnas funktioner som andra inte har eller är något som andra produkter inte är. Har man ingenting av detta, då måste man massera marknaden (och kunderna) istället för att informera.

Den digitala världen ger oanade möjlighet till massage av både spelplan, spelare och mottagare. Framförallt när man talar om annat än den direkta produkten eller tjänsten. Perceptionsförskjutningar om vad varan/tjänsten samt plantering av tankar kring det hela är mycket lämpliga. Framförallt i en digitalvärld där åskådarna bläddrar och snabbt bläddrar bort.

Heliga kor till bedövning

Heliga kor inom management behöver alls inte slaktas. Dock behöver de bedövas ibland så att företaget kommer vidare och inte bara står och tuggar gräs som snart tar slut på ängen. Det är praktiskt och man gör inte fel när man håller i den manual som man anser att branschen har. Dock finns en övertro på att man har de bästa och äldsta kontakterna med industrikunder inom givna branschområden. Orden som används om och om igen är välkända, om än rätt slitna, och inget sticker ut eller ens särskiljer. De som känner oss vet vad de får, heter det. Men de som inte känner er?

Andra knackar på dörren. Kanske inte med samma kvalitet och support, men billigare och mer lättillgängliga på olika sätt. Varumärket de slår mot kan vara 50 eller 100 år – det spelar ingen roll. Som skydd tror man då att mer information till kunderna är lösningen i tron på att information säljer. Man kan välja andra vägar, men då får man släppa manualen och kunna förklara ordentligt för ägarportföljerna vad man tänker göra och varför. Och vem kan och vågar det? Till slut måste någon göra något annars tröttnar portföljerna.

Vision och verklighet

Att få ihop visioner med verklighet är inte omöjligt. Så varför blir det då så svårt? Är ambitionen realistisk utifrån utgångspunkt, gångbar inom området och man inser hur det kommer att påverka de som lever med och arbetar i visionen – då är det inga problem. Det är bara eftertanke, bedömning och mod som krävs.

Vision och tillväxt är två ord som man bör fundera över – vad betyder de egentligen. De är inte bara piffiga ord som man känner sig tvungen att ha med i skrift och tal. De bör definieras för varje gång man använder dem. Och de passar inte in på vissa företag och kommuner – inte utan radikala förändringar. Här kommer vana, tradition och attityd in. Saker som har sänkt de mest glimmande visioner. Trots dessa tre Apokalypsens tre småsyskon så är det inte omöjligt att göra något. Dock måste man vara beredd att göra saker man inte är van vid.

Glömda smällar på käften

Olje- och varvskrisen 1973. Finanskrisen 1990 – 1994. 500% ränta. DotCom-bubblan 2000 – 2002. Lehmankollapsen 2008 och säkerligen pandemin 2020 – 2021. Vi glömmer väldigt lätt och lär oss därmed ingenting. Vi förbereder oss på kriser när de redan är över oss. Vi tycks inte se och kunna bedöma vad som händer omkring oss, inte ens anta med bondförnuft eller magkänsla. Och Sverige är bra på förberedelser – efter det att saker redan har hänt. Ingen kristallkula här inte. Ibland kan man undra vad som krävs för att människor ska stanna upp, tänka till och komma ihåg erfarenheter. Ålder tycks inte göra någon vuxen.