Man hör ständigt oron över att vi kommer att ersättas av AI, AUGI och ännu mer ökad robotisering. Vi kommer in på ren ekonomi och lönsamhet. Om något ska vara intressant att förenkla, göra billigare och/eller slippa mänsklig inblandning för att driva verksamheter, så i den bortre parentesen finner man att någon måste ha råd för att det ska vara intressant. Om 70 – 80% inte har något arbete, vem eller vad ska då kunna bekosta deras överlevnad och konsumtion? Och är 20 – 30% med arbeten benägna att betala ännu mycket mer för sin konsumtion? Och vill företagen höja lönerna för att kunna få ut det pris man vill av samma procentandel konsumenter?

Med 70 – 80% utan arbete så får man en mycket bråkig samling människor när landet/staten inte orkar ekonomiskt att hålla dem på fötter. Vad gör man då? Folkmord är förhoppningsvis totalt uteslutet så någon form av revolt bör man kunna förvänta sig. Även om tekniken är snabb så måste det alltid finnas köpare för att tekniken skall vara riktigt intressant – ergo kan konsumenten inte utrotas.

Nassim Nicholas Taleb är doktor i ekonomi och författare. Hans idéer och tankesätt kring risk och osäkerhet är baserade på olika livshändelser från uppväxten i ett oroligt Libanon till att vara floor trader på börsen i Chicago.

Nassim Talebs filosofi:

• Svart svan – en oväntad händelse med extrema konsekvenser som sker utan varning och är omöjlig att förutse.
• Skinn i leken – vad en aktör måste ha för att sträva emot det för alla bästa alternativet. Med skinn i leken tillåts försiktighetsprincipen verka.
• Antifragilitet – en egenskap hos system som kan växa och bli starkare som ett resultat av skador.
• Hormesis – den tillväxt som sker efter en skada eller chock i ett antifragilt system.
• Konvexitet/konkavitet
• Fraktalitet
• Sovjet-Harvard-kunskap
• Via negativa