Lösningen som inte skulle lösa något

Jag och Teng-Hsiung Chao, Chairman Farglory Group, Taiwan

2011 var jag medgrundare och delägare i Envir, då ett miljökonsultföretag, idag specialister på plockanalyser i Sverige och Norge. Det var då jag träffade Teng-Hsiung Chao med följe från Farglory Group – inpackade i två bussar till Sverige för att titta på olika miljövänliga lösningar inom allt från avfallshantering till byggande. Farglory Group är ett konglomerat som innefattar; fastighetsutveckling/byggande, rekreation och hotell, flygfraktslogistik, förvaltning av sportarenor, detaljhandelstjänster, e-handelstjänster och utländska investeringar.

Vi på Envir träffade dem och diskuterade möjligheter som vi sedan jobbade intensivt på. Det visade sig att det ”gröna” bostadsområdet som var under byggnation hade inte en chans att bli miljövänligt eftersom det inte fanns plats för nödvändig anläggning inuti husen, det fanns ingen plats att transportera avfallet till (Taiwan är tätbebyggt) – och de välbeställda i bostadsområdet ville definitivt INTE ta i avfallet för sopsortering.

Slutkommentar från Farglorykontoret: Men kan vi inte ha något som SER UT som om det är miljövänligt och grönt?

More knowledge increases the questioning

“In the future, we will have a very parallel approach to working and learning. We study, and study, and study, and then we say, ‘okay you learned enough, you can start working now.’ In the future, we will have to blend studying and working.”

Daniela Rus, Director at Computer Science and Artificial Intelligence Laboratory (CSAIL) at MIT

The more we learn, and relearn, the more we question things in life from our private sphere to the workplace, and the reason for what we do and which directives we follow. It is both good and developing, but which companies can handle it when not even flat organizations have got anywhere? And which middle managers will be able to handle workgroups that are constantly able to know more than they do? Which hierarchy will be viable – or what will it even look like ­– can it even exist? If the individuals are educating themselves, whether at their own expense or that of the company, why would the employee stay in the organization? I see companies that will be fundamentally restructured.

If the employee continues to update himself on more than the purely specialist knowledge and insights, the questioning can come up with things like; what is the reason why I work? What is the point of going here and blending into a group? What is prestige? What does it give me that I can’t do at home? A Chinese curse is in place that was made really known by Robert F. Kennedy, who used it in a speech in Cape Town on June 6, 1966:  ”May you live in interesting times. Like it or not, we live in interesting times. They are times of danger and uncertainty; but they are also more open to the creative energy of men than any other time in history.”

Framtiden är inte vad den har varit – det är något annat

Det som gav oss individualism, oberoende och allmän frihet börjar nu nästan osynligt slå oss i bojor av skärmberoende, lättja att bestämma i sista sekund och att vi avslöjar oss självmant MER ÄN vi blir bevakade av de som vill spionera på oss eller sälja något vi inte behöver. Det är inte tekniken som är problemet – det är vi själva. Ingenting är farligt om man vet hur att hantera det, är nyfiken och gitter att läsa manualer. Nyckelordet för att undgå offerstatus är bedömning, något som majoriteten borde träna sig i. Nutid och kommande framtid kräver nyfikenhet, praktisk analys och bedömning, just som vi trodde att bekvämligheternas rike är en knapptryckning bort. Rätt hanterad gör tekniken oss smartare istället för att bli ett fördummande bedövningspiller – tänk på det i framtiden.

Människan kan ersättas – men inte som konsument

Man hör ständigt oron över att vi kommer att ersättas av AI, AUGI och ännu mer ökad robotisering. Vi kommer in på ren ekonomi och lönsamhet. Om något ska vara intressant att förenkla, göra billigare och/eller slippa mänsklig inblandning för att driva verksamheter, så i den bortre parentesen finner man att någon måste ha råd för att det ska vara intressant. Om 70 – 80% inte har något arbete, vem eller vad ska då kunna bekosta deras överlevnad och konsumtion? Och är 20 – 30% med arbeten benägna att betala ännu mycket mer för sin konsumtion? Och vill företagen höja lönerna för att kunna få ut det pris man vill av samma procentandel konsumenter?

Med 70 – 80% utan arbete så får man en mycket bråkig samling människor när landet/staten inte orkar ekonomiskt att hålla dem på fötter. Vad gör man då? Folkmord är förhoppningsvis totalt uteslutet så någon form av revolt bör man kunna förvänta sig. Även om tekniken är snabb så måste det alltid finnas köpare för att tekniken skall vara riktigt intressant – ergo kan konsumenten inte utrotas.

Intressant, underhållande och tänkvärt

Nassim Nicholas Taleb är doktor i ekonomi och författare. Hans idéer och tankesätt kring risk och osäkerhet är baserade på olika livshändelser från uppväxten i ett oroligt Libanon till att vara floor trader på börsen i Chicago.

Nassim Talebs filosofi:

  • Svart svan – en oväntad händelse med extrema konsekvenser som sker utan varning och är omöjlig att förutse.
  • Skinn i leken – vad en aktör måste ha för att sträva emot det för alla bästa alternativet. Med skinn i leken tillåts försiktighetsprincipen verka.
  • Antifragilitet – en egenskap hos system som kan växa och bli starkare som ett resultat av skador.
  • Hormesis – den tillväxt som sker efter en skada eller chock i ett antifragilt system.
  • Konvexitet/konkavitet
  • Fraktalitet
  • Sovjet-Harvard-kunskap
  • Via negativa

 

 

Den omständliga omställningen

Två gånger om året skall man ställa om klockan från vintertid till sommartid och tvärtom. I yrkeslivet blir omställningarna mycket mer vanliga än vad vi har varit vana vid. Plötsligen löper man stora risker om man vänjer sig vid något. Bättre att vara totalt ovan vid allt och öppen för omställning. Se omställningen som en intressant och givande tillställning. Man vet aldrig hur mycket man kan lära sig och uppleva om man slutar att bli van vid saker. Vanemänniskor blir en ovanlig syn trots att de upplevs stå helt stilla.

Som en undergrupp finns undvikarna. De som inte vill byta ut lunchmjölken mot vatten, lära sig ytterligare ett språk eller uppdatera sina yrkeskunskaper, kanske till och med komplettera dem med något helt annat som slår upp dörrarna för ett nytt yrke? Undvikarnas största demon är ansvaret. Det är riktigt jobbigt. Och då menas även ansvaret för sig själv gentemot sig själv, så om man undviker det är man utom fara – eller hur var det nu? Nå, allt kan man inte undvika eftersom det finns en naturlig bortre parentes.

Commercial Circularity

Kommersiell cirkularitet låter inte så bra på svenska men tanken är förnuftig. Istället för köp slit och släng kan man säga; köp/hyr och återvinn. Den tröttande tanken om miljön är alltid en påminnelse antingen om akademiska tankeexperiment, testbäddar – eller partipolitiska Peruluvor. Inget kunde vara mer fel. Oavsett om vi väljer bort att tänka efter vad som skulle kunna hända, så händer det saker redan nu, eller rättare sagt har varit på gång länge och majoriteten har tittat bort av bekvämlighet. Alltså blir överraskningen större för den enskilde efter hand. Det anses besvärligt att sortera sopor eller tänka efter vad man köper och förbrukar. Kanske just för att man inte är van. Allt var så snabbt, enkelt, bekvämt och alla gick med på det.

Är det ett politiskt åtagande och beslut, eller att länder går samman som är den kraft som kan förändra? Knappast. De har försökt och försöker fortfarande men instrumenten är alltför trubbiga. Den starkaste kraften är marknaden – på gott och ont. En kraft som är starkare är den enskilde konsumenten i sin vägran att köpa det som erbjuds, men tycks inte inse det själv.

Miljöområdet idag med universitet i framsätet bör behandla området som kommersiellt tillsammans med företag – innan storföretagen börjar sätta en egen agenda. Miljö ÄR en industri och inte bara det, utan även ett måste för oss. Så hur gör man för att gå framåt? Gå bakåt i tiden – innan plast (plaståtervinning är knepigt, dyrt och ohälsosamt). Det finns många möjligheter att peka på miljön som industri istället för ”politisk vänstervridning”. Till skillnad från politiken så är en hälsosam miljö det enda som vi egentligen verkligen har.

Algoritmen och den mänskliga faktorn

I artikeln The Future of Human Work Is Imagination, Creativity, and Strategy (ur Harvard Business Review AI report 2018) är vårt största existentiella hot, enligt Elon Musk, att bli konsumtionsoffer – alltså måste vi omdefiniera oss själva. Maskiner lutar åt taktiska operationer och analys av enorm data vilket lämnar människor åt rent strategiska operationer. Datorer är fantastiska när det gäller optimerande men dåliga på målsättning och sunt förnuft. Bertrand Russell menade att “The trouble with the world is that the stupid are cocksure and the intelligent are full of doubt.” För att inte bara hänga med utan även ligga ett steg före så bör vi omdefinera oss själva och lära oss att tänka, bedöma och analysera – oavsett vad vi jobbar med.

The basic fact is that technology eliminates jobs, not work. It is the continuous obligation of economic policy to match increases in productive potential with increases in purchasing power and demand. Otherwise the potential created by technical progress runs to waste in idle capacity, unemployment, and deprivation. —National Commission on Technology, Automation and Economic Progress, Technology and the American Economy, Volume 1, February 1966, pg. 9

Nästa sak att ha ögonen på är ryktesekonomi där den sociala grafen bestämmer ett värde i samhället tillgång till tjänster och anställningsbarhet. I en sådan ekonomi blir ditt rykte valutan. Ytterst skapar detta ett samhälle där ingen vågar säga vad de tänker. Kina är på god väg just mot detta.

Allt ska vara som ovanligt

Det ovana och med vissa mått mätt det ovanliga kommer att bli en vana de kommande 25 åren. Tekniken är ivrig, snabb och ligger som en armada av B-52:or över våra behov, önskan, bekvämlighet och lättja. Den upplevda ovanan kommer av att tekniken är snabbare än våra vanor att ta till sig nya vanor som i sin tur snabbt förändras. Vi är långsamma och ibland outvecklade i vår perception vilket gör att tekniken kan upplevas som hotfull.

När vi trodde att vi kunde och visste kommer ny och annan teknik som visar på att vi inte kunde det vi trodde oss kunna. Varför blir det så? Svaret är ovana vid flexibilitet. Vi vill komma in i lunk som vi har koll på – även om den är själsdödande, så är även det en trygghet. Det underliga trygghetsbehovet tycks komma av en utbredd dålig bedömningsförmåga som i sin tur hämmar självkänslan. Ingen teknik är något hot. Det är användare och användningsområden som kan vara hot, men det sorterar under människan själv och kan åtgärdas.

2000-talet blir myndigt

…och det på Nyår. Arton år av 2000-tal har gett oss nya perspektiv på vad som är vad. Politiken är sig olik och inte röd eller blå, hit eller dit och inte svart eller vit. Vi är mer svårdefinierade än tidigare och inte helt lätta längre att sätta i ett fack. Enligt en engelsk undersökning från 2017 visar det sig t ex att medelklassen inte är en homogen grupp utan visar sig ha sju olika delar. Klassindelning är alltså inte strikt byggd på ekonomi och köpkraft.

Det börjar bli tydligt att verkligheten ser annorlunda ut än vad man vill att den ska vara; det är svårt att vara strikt konservativ, helt liberal eller totalt socialdemokratisk efter samma modell som såg dagens ljus i Saltjöbadsandan. På så sätt en spännande tid. Omvälvande för en del och frigörande för andra.

Ett Gott Nytt År i ett nytt ljus 🙂