Automatisering och digitalisering

Man kan redan nu se vad kommande digitala affärsmodeller strävar efter. Det blir svårare för konsumenter att finna lägre kostnader och alternativa val när algoritmer gör sitt bästa för att hjälpa och underlätta för människor med vad att äta, välja och köpa. Enligt några aktörer gäller det ”bara” för konsumenten att välja rätt assistent/app. Alltså krävs uppmärksamhet på ett helt annat sätt än tidigare. Trenden med sjunkande bedömningsförmåga måste alltså vändas.

Jobba från var du vill/jobba hemifrån, inga kontor behövs. Sant, men… det kräver andra saker; självdisciplin – eller en revolver mot tinningen. Var tränas människor till självdisciplin och flexibilitet? Med ökad digitalisering och automatisering kommer självdisciplin att behövas. Alla de som inte ens orkar läsa en bruksanvisning, eller söka lösningar själv på nätet (de är många) – vem tar ansvaret för dem?

Vad är ett arbete?

Det är något både politiker och privatpersoner borde fråga sig. Ett arbete är något som behövs utföras. Om inget behövs utföras så finns det inget arbete. Det gör att uttrycket vara försatt i sysselsättning låter mer som terapi istället för något som det finns behov av. Arbete är alltså något som är svårt att demokratisera, hur hemskt det än låter. Men, när något försvinner, förändras eller uppfinns kommer något annat som behövs utföras. Däremellan uppstår oundvikligen hål.

Egoismen som kallas individualism

Vi lever i ett individualistiskt samhälle har det hetat under några år. Förmodligen smygstartade det efter 1985. Dock blandar man ihop individualism med egoism. Man kan tydligen inte skilja på vilket som är vilket. OM det hade varit ett individualistiskt samhälle så hade det funnits lika många partier som enskilda personer. Teamwork, grupparbete och Följa John hade varit omöjligt. Egoism är också ett avgränsande men i grupp, arbetsområde och även i den personliga sfären. Det skapar en attityd som kan mötas lite varstans i yrkes- såväl som i privatlivet. Men det är INTE ett utslag av individualism.

På 1970-talet hette det krossa kapitalisterna – idag tycks majoriteten människor vara synnerligen ”kapitalistiska” oavsett personlig emotionell partifärg. Intressant. Så var är individualismen?

I matriarkatets tid

Kanske inte just nu, men snart. Undersökningar visar att flickor kör om pojkar i skolan. Snart hela vägen från grundskola till universitet. Det talas om läs- och skrivsvårigheter bland pojkar och män, samt att pojkar/män inte verkar bry sig. Detta ger den andra sidan ett rejält försprång och är extra spännande att se vart det leder – jag menar, vad ska den andra sidan sätta emot? ”It´s a man´s world” sjöng James Brown 1966. Det var då. Hjärnan överlistar musklerna.

Sisyfosekonomi

Ekonomin är på nedgång efter att ha varit på uppgång . Den är nere när den inte rullar. Vi tycks alla ha beslutat att status quo saknar drama och underhållningsvärde, så låt pengarna rulla upp och ned från existensbranten. Allt går bättre så att det kan bli sämre så att det kan gå bättre igen – en sisyfosekonomi, alltså. Den gamla Bondepraktikan förklarar hur allt ligger till – så, skörda och så vidare.

Utbildning vs kompetens

Idag passerar många människor universitet och andra utbildningar med tanken att de får ett kunskapskörkort inför framtiden, bara för att mötas av företag som säger sig inte kunna finna rätt kompetens. Vad rätt kompetens ÄR beskrivs aldrig. Det skulle kunna vara många saker. Vissa förnuftiga och andra av mer social karaktär vilka sorterar under tycke och smak – kanske t o m med under igenkänning?

Kanske är det förmågan till bedömning, annan analysförmåga, flyhänthet, att kunna se saker innan de händer och agera i tid, att ha fantasi nog så att jobbet inte kör fast = konstruktiv kreativitet, att våga föreslå saker, orka driva projekt – och naturligtvis ta ansvar för det man gör, säger eller föreslår –  kort sagt, den intresserade och tänkande medarbetaren (enligt en undersökning från förra året är det 16% av den vuxna befolkningen som är intresserade av sin arbeten).

Eller så kan det finnas en annan mätare på kompetens. Som möjligtvis går ut på att inte vara alltför utbildad eller brett bildad, klok men inte intelligent så att övriga medarbetare känner sig underlägsna. Det kan även finnas ett behov av att känna igen sig själv så att företagskulturen inte uppdateras. Då kvittar utbildning och driv. Inget får skaka båten även när den går långsamt i förhållande till andra båtar som man anser sig konkurrera med. Det viktiga blir att trivas med sina arbetskamrater och inte vad man egentligen gör på arbetet.

Jägare & Samlare – gigekonomin

Vi jagar projekt fritt ute på marknadssavannen och samlar information. Utvecklingen har gått så framåt att vi inser behovet av att gå bakåt i tiden. Fyrkantighet, känsla av meningslöshet och LAS tillsammans med långsamma reaktioner på globalisering kan säkert vara bidragande till att vi slänger på oss björnfällen, greppar vårt spjut, pilbåge, klubba och våra färdigheter med kontoret i ryggsäcken på färden genom arbetslivet.

Frågan som dyker upp i media är om det är bra eller fruktansvärt? Bedömningen bör göras med bägge fötterna på savannen. Vad krävs och vad fungerar i förhållande till omvärlden? Djuren rör sig snabbare nu än tidigare och träden som fanns igår har blåst omkull, samt vädret har förändrats. Det händer – och har hänt genom historien. Vilka ledare och sanningar ska man lyssna på i grottan? Man bör lyssna på sina egna erfarenheter och instinkter och bedöma terrängen därefter. Ingen vill ju befinna sig hjälplös i djungeln.

Marknadsdiktatur

Man kan vara missnöjd med politiker, olika partier, diverse ministrar och EU som man upplever styr ens liv och arbete. Dock missar man om vad som egentligen styr allt – marknaden. Dess krafter styr allt och alla. Den har fler verktyg att hota med än ett lands regering och dess militära styrka. Kanske just därför vågar ingen utmana den.

Kommersialism och konkurrens är bra och nödvändigt i den värld vi byggt åt oss själva, men när valmöjligheterna bli färre och varumärken inte längre innebär pris för kvalitet samt att produkterna är ett hopplock av samma komponenter som i andra konkurrerande produkter – då finns ytterligare ett steg för marknaden att ta; påverkbara kostnader blir biligare och billigare så att vi upplever att konkurrensen är hälsosam, men de utgifter som man inte kan undgå – de fasta kostnaderna – där ökar priset rejält. Trots att du kanske är helt ointresserad av TV:s programtablå och TV-program i allmänhet så får du ändå betala licens genom skatten.

Elnätsföretagen gnuggar händerna och plockar lätt ut 40%  mer för din koppling (det är ju ändå lågt pris på den el som förbrukas, eller hur?). Dagligvaruhandeln ökar sina priser nästan osynligt flera gånger per år och slimmar så att det i princip bara säljs det mest vanliga (oavsett om man äter det eller ej). Ovanpå detta kan man i många fall inte köpa en produkt eller tjänst utan bara hyra den i olika avtalsvarianter vilket gör det dyrare för konsument/användare i längden. Vår bekvämlighet och ouppmärksamhet spelar marknaden i händerna.

Om stat och dess regering, konsumenter/medborgare klagar över fasta/”opåverkbara” kostnader och selektivt utbud, då tar marknaden till verktyg som; ”men tänk på jobben som då försvinner, då måste vi avveckla vår verksamhet i ert land, underhållskostnader för gamla ledningar, det tar tid och är dyrt att ställa om till miljövänlig produktion och om vårt utbud inte passar dig – gå då någon annanstans om du kan”. Detta har kunnat ske när medborgaren i god tro och i bekvämlighet övergick från att vara medborgare till konsument. Det är marknadsdiktatur.

Elon Musk uppdaterar himlavalvet

En ambitiös kommersiell handling kan vara tänkt som något gott och användbart även om det ger ca 12 000 falska stjärnor på stjärnhimlen. Starlink är Musks tanke om att ansluta hela jorden till Internet. Det ger en snabb bredbandsuppkoppling till avlägsna områden samt flygplan, fartyg och bilar. 60 Starlinksatelliter är redan satta i omlopp under våren och inom ett år planeras 720 till.

Naturligtvis reagerar astronomer över konstellationernas effekt på jordbaserad astronomi och hur småsatelliterna kommer att addera till resten av rymdskrotet som redan seglar omkring. 5000 satelliter finns redan i jordens omedelbara miljö. Starlink kan ensamt tredubbla antalet.

Allt för den oavbrutna uppkopplingen.