Intressant, underhållande och tänkvärt

Nassim Nicholas Taleb är doktor i ekonomi och författare. Hans idéer och tankesätt kring risk och osäkerhet är baserade på olika livshändelser från uppväxten i ett oroligt Libanon till att vara floor trader på börsen i Chicago.

Nassim Talebs filosofi:

  • Svart svan – en oväntad händelse med extrema konsekvenser som sker utan varning och är omöjlig att förutse.
  • Skinn i leken – vad en aktör måste ha för att sträva emot det för alla bästa alternativet. Med skinn i leken tillåts försiktighetsprincipen verka.
  • Antifragilitet – en egenskap hos system som kan växa och bli starkare som ett resultat av skador.
  • Hormesis – den tillväxt som sker efter en skada eller chock i ett antifragilt system.
  • Konvexitet/konkavitet
  • Fraktalitet
  • Sovjet-Harvard-kunskap
  • Via negativa

 

 

Den omständliga omställningen

Två gånger om året skall man ställa om klockan från vintertid till sommartid och tvärtom. I yrkeslivet blir omställningarna mycket mer vanliga än vad vi har varit vana vid. Plötsligen löper man stora risker om man vänjer sig vid något. Bättre att vara totalt ovan vid allt och öppen för omställning. Se omställningen som en intressant och givande tillställning. Man vet aldrig hur mycket man kan lära sig och uppleva om man slutar att bli van vid saker. Vanemänniskor blir en ovanlig syn trots att de upplevs stå helt stilla.

Som en undergrupp finns undvikarna. De som inte vill byta ut lunchmjölken mot vatten, lära sig ytterligare ett språk eller uppdatera sina yrkeskunskaper, kanske till och med komplettera dem med något helt annat som slår upp dörrarna för ett nytt yrke? Undvikarnas största demon är ansvaret. Det är riktigt jobbigt. Och då menas även ansvaret för sig själv gentemot sig själv, så om man undviker det är man utom fara – eller hur var det nu? Nå, allt kan man inte undvika eftersom det finns en naturlig bortre parentes.

Commercial Circularity

Kommersiell cirkularitet låter inte så bra på svenska men tanken är förnuftig. Istället för köp slit och släng kan man säga; köp/hyr och återvinn. Den tröttande tanken om miljön är alltid en påminnelse antingen om akademiska tankeexperiment, testbäddar – eller partipolitiska Peruluvor. Inget kunde vara mer fel. Oavsett om vi väljer bort att tänka efter vad som skulle kunna hända, så händer det saker redan nu, eller rättare sagt har varit på gång länge och majoriteten har tittat bort av bekvämlighet. Alltså blir överraskningen större för den enskilde efter hand. Det anses besvärligt att sortera sopor eller tänka efter vad man köper och förbrukar. Kanske just för att man inte är van. Allt var så snabbt, enkelt, bekvämt och alla gick med på det.

Är det ett politiskt åtagande och beslut, eller att länder går samman som är den kraft som kan förändra? Knappast. De har försökt och försöker fortfarande men instrumenten är alltför trubbiga. Den starkaste kraften är marknaden – på gott och ont. En kraft som är starkare är den enskilde konsumenten i sin vägran att köpa det som erbjuds, men tycks inte inse det själv.

Miljöområdet idag med universitet i framsätet bör behandla området som kommersiellt tillsammans med företag – innan storföretagen börjar sätta en egen agenda. Miljö ÄR en industri och inte bara det, utan även ett måste för oss. Så hur gör man för att gå framåt? Gå bakåt i tiden – innan plast (plaståtervinning är knepigt, dyrt och ohälsosamt). Det finns många möjligheter att peka på miljön som industri istället för ”politisk vänstervridning”. Till skillnad från politiken så är en hälsosam miljö det enda som vi egentligen verkligen har.

Algoritmen och den mänskliga faktorn

I artikeln The Future of Human Work Is Imagination, Creativity, and Strategy (ur Harvard Business Review AI report 2018) är vårt största existentiella hot, enligt Elon Musk, att bli konsumtionsoffer – alltså måste vi omdefiniera oss själva. Maskiner lutar åt taktiska operationer och analys av enorm data vilket lämnar människor åt rent strategiska operationer. Datorer är fantastiska när det gäller optimerande men dåliga på målsättning och sunt förnuft. Bertrand Russell menade att “The trouble with the world is that the stupid are cocksure and the intelligent are full of doubt.” För att inte bara hänga med utan även ligga ett steg före så bör vi omdefinera oss själva och lära oss att tänka, bedöma och analysera – oavsett vad vi jobbar med.

The basic fact is that technology eliminates jobs, not work. It is the continuous obligation of economic policy to match increases in productive potential with increases in purchasing power and demand. Otherwise the potential created by technical progress runs to waste in idle capacity, unemployment, and deprivation. —National Commission on Technology, Automation and Economic Progress, Technology and the American Economy, Volume 1, February 1966, pg. 9

Nästa sak att ha ögonen på är ryktesekonomi där den sociala grafen bestämmer ett värde i samhället tillgång till tjänster och anställningsbarhet. I en sådan ekonomi blir ditt rykte valutan. Ytterst skapar detta ett samhälle där ingen vågar säga vad de tänker. Kina är på god väg just mot detta.

2000-talet blir myndigt

…och det på Nyår. Arton år av 2000-tal har gett oss nya perspektiv på vad som är vad. Politiken är sig olik och inte röd eller blå, hit eller dit och inte svart eller vit. Vi är mer svårdefinierade än tidigare och inte helt lätta längre att sätta i ett fack. Enligt en engelsk undersökning från 2017 visar det sig t ex att medelklassen inte är en homogen grupp utan visar sig ha sju olika delar. Klassindelning är alltså inte strikt byggd på ekonomi och köpkraft.

Det börjar bli tydligt att verkligheten ser annorlunda ut än vad man vill att den ska vara; det är svårt att vara strikt konservativ, helt liberal eller totalt socialdemokratisk efter samma modell som såg dagens ljus i Saltjöbadsandan. På så sätt en spännande tid. Omvälvande för en del och frigörande för andra.

Ett Gott Nytt År i ett nytt ljus 🙂

Rörmokare, elektriker och andra problemlösare

Det är lätt att acceptera och inse att rörmokaren och elektrikern vet vad de gör. Alltså behöver inte en sådan yrkesmans arbete och kunskap ifrågasättas. Men för andra problemlösare är det svårare att bli trodd och ofta bli ifrågasatt. När det kommer till färg och form, text/copywriting, psykologisk signalverkan, strategi, taktik och idéer – då kommer tycke, smak och känslor in i bedömningen. Detta slipper elektrikern och rörmokaren.

Man får inte glömma att en person som tar betalt för sina kunskaper, idéer, kunnande och mod tar lika stort ansvar för att saker blir rätt, funktionella och t o m säljande. Det egna tyckandet, smaken och de egna känslorna inför t ex färgen grönt eller ordet och – går bort. Bedömning är en av de saker som många fler än man skulle tro är otränade på. Med en bedömning pantsätter man att det man säger och gör blir rätt. Och för att bli objektiv måste man glömma sitt ego.

Holländska sjukan

Det finns ingen rak linje mellan stor tillgång på naturresurser och rikedom. I vissa fall kan det vara på det omvända sättet. Tillgång på råvaror och naturresurser kan leda till fattigdom och ekonomisk kris. Det är vad man kallar för holländska sjukan.

Nederländerna är ett bra exempel på kapitalismens överlägsenhet. Ett välfungerande näringsliv, ett intensivt jordbruk, handel och stark finanssektor. Här finns en av världens största hamnar och bara transitohandeln med Tyskland via Rotterdam ger intäkter som är tio procent av Nederländernas BNP. Man har byggt upp en av världens bäst fungerande offentliga sektor med ett socialt skyddsnät som inte står något annat land efter. I början av 60-talet dök så Nordsjöoljan upp. Man hade funnit en omsättbar råvara till försäljning ut på världsmarknaden och generera ännu större intäkter till så väl den nederländska statskassan som till näringslivet. Till en början strömmade pengar in i landet vilket gav en stegrad konsumtion. Det trista var att den holländska florinen steg kraftigt i värde.

Priserna ökade kraftigt på exportprodukterna och konkurrerades ut av billigare motsvarigheter från USA, Asien och övriga Europa. Den följande industrikrisen tvingade folk ut i arbetslöshet. Det sociala skyddsnätet som var byggt på olje-/gasintäkterna blev snabbt nedtyngt. Resultatet blev att det var mer lönsamt för arbetslösa att långtidssjukskriva sig fram till pensionen istället för att söka nytt arbete. Man kan dra en parallell till om en person plötsligt vinner miljoner på lotteri och hamnar i svårigheter genom överdriven konsumtion och oförnuftiga investeringar som aldrig hade gjorts om inte lotten hade slagit in.

Man kan säga att Holländska sjukan drabbar när man INTE förmår att agera disciplinerat.

Läge för praktisk filosofi

Ju mer tekniken accelererar desto mer kraft bör ägnas åt praktisk filosofi, d v s den delen av filosofin som handlar om människans handlande i olika situationer – alltså värdeteori och etik. Ju mer hjälpmedel vi har som förbättrar alternativt ersätter vår funktion i arbete, desto större risk för en tillbakalutad inkompetens.

Karim Jebari – svensk filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier forskar om transhumanism och human enhancement. Han har skrivit olika publikationer om brain-machine-interfaceteknologi. I och med det har han djuplodat i existentiella risker och effektiv altruism. Kanske just därför menade han i senaste avsnittet av Fråga Lund att många nya hjälpmedel kan leda till förslöande och inkompetens – om vi inte är vaksamma.

Flockmentalitet vs funktionsmentalitet

Människan kan inte utradera sin flockmentalitet står det i ett debattinlägg i SDS angående den nyutkomna boken Gruppens grepp (Natur & Kultur 2018). Som exempel tar man den nu aktuella polariseringen inom politiken och hur man genom spel på rädsla som agerar vallhund kan driva en flock. Till skillnad från fåren så kan en mänsklig flock driva sig helt själv redan efter ett första skall som förvandlas till ett mantra. Vår iver över att dela gruppens verklighetsbild går ofta ut över vår förmåga att ta till oss kunskap. Det gör att vi missar mängder med chanser till nytänkande och problemlösning.

Avdelningar på företag som knappt eller inte alls pratar med varandra, som om att min inte jobbade på samma företag. Motvilja att förstå de övriga modulernas funktioner under parollen de är ju inte som vi. Vi gillar när saker fungerar och älskar en bra uppkoppling – men i övrigt tycks vi inte vara intresserad av övergripande funktionen på ett företag. Vi ser oftast till flocken, teamet eller modulen.

Politik vs funktion

Efter valet som var tycks många funderat över om det är politik för politikens skull, eller om politiken innehåller någon reell funktion. Politikerna själva undrar varför en ökande andel människor väljer olika partier till de tre olika delarna av valet. Man plockar efter vilket parti som man tror kommer att ge bäst funktion inom de olika områdena eftersom allt inte kan inneslutas i en politisk filosofi som startade för 50 – 60 år sedan. Jorden snurrar. Det funktionella börjar bitvis betyda mer än den rent emotionella färgen i val. Om vi nu applicerar samma tänk på ett större företag eller en koncern, så har samma tänk inte slagit genom. Där härskar fortfarande det emotionella före funktionen i mångt och mycket. Kan det vara det som ökar stressen i arbetslivet…?