Kvalitet – ett ord eller ett löfte

Kvalitet är ett ord som får klä skott för allt möjligt. Man måste ställa sig frågan; kvalitet i förhållande till vad? Till priset på varan eller tjänsten? Kvalitet i förhållande till konkurrerande varor eller tjänster? NÄR står ordet kvalitet verkligen för hållbarhet, sant hantverk som synbart och hållbart skiljer sig från ekonomiskt trimmat maskintillverkat?

Behöver ett varumärke vara av hög kvalitet? Ja, varumärket behöver absolut det – inte nödvändigtvis varan i sig självt. En statussymbol behöver alltså inte vara detsamma som en garanti för kvalitet. Det HAR varit det, men det räckte inte för de visioner som kommande ägare har haft genom åren.

Om man har något som verkligen är av kvalitet då behöver man mycket sällan byta eller köpa nytt. Det låter både förnuftigt och hållbart för konsumenten – marknaden håller inte med. Och just därför vet inte marknaden hur de skall förhålla sig till något hållbart. Frågan blir: ”Hur ska vi tjäna samma pengar som tidigare på något hållbart?” Vem vet, det kanske inte går och så är den sagan slut.

Alltså gäller det att tänka annorlunda.

Dold logik

När man känner nåt på sig, utan att veta hur man fått informationen, eller hur man ens upplever vad som komma skall. Vi kallar det magkänsla eller intuition.

Men var kommer då denna information från som vi inte kan identifiera? Lägger vi märke till och tar in information utan att vara medvetna om det? Och om så – hur går det till?

DOLD LOGIK – när vi fokuserar rakt fram i vardagen, surfar runt och bläddrar på Internet, vandrar omkring på en gågata och passerar saker i största allmänhet tycks information, bilder och tecken fastna trots vårt rakt-fram-fokus eller när egna tankar surrar. Det är som om hjärnan tar in och sammanställer saker i bakgrunden. En konstant uppladdning och lagring i bakgrunden.

All denna information, som vi inte vet om eller när vi behöver den, hjälper oss förebåda olika scenarion i vardagslivet. Mellan människor på jobbet och ute i samhället. Vi anar saker och deras eventuella händelser, men vi vet inte varifrån magkänslan/intuitionen kommer från. Vi upplever det magiskt eftersom vi inte förstår källan.

BYGGA BILDER – är något som majoriteten sysslar med. Gärna bilder av saker som inte slår in, blir rätt eller som det finns en möjlighet till. Dessutom styrs människor av dessa bilder, vilket gör sanningen diffus eftersom man tyvärr inte tar reda på om bilden verkligen stämmer. Ungefär som att övertyga sig själv om att bilden stämmer bara man tror på den tillräckligt (även när man märker att verkligheten skaver).

DEN DOLDA LOGIKEN – bygger inga bilder. Den ger bilder som redan är kartlagda i en logik som; om A går si då kommer B att agera så o s v. På så sätt är känslan mer pålitlig än de bilder vi tillverkar oss av situationer eftersom känslan är underbyggd i bakgrunden när vi stirra rakt fram och tror.

Ord som mord på innebörd

Tillväxt, vision, kundfokus, innovation, hållbarhet, miljövänlig, ledande, excellens, kvalitetssäkring, process… När orden har tappat sin egentliga betydelse så hörs de inte längre. De blir till ett ingenting. Det finns synonymer som måste fyllas med något som påvisar, särskiljer eller berättar något på riktigt. Något som verkligen betyder nåt eller leder till nåt. Annars skiter folk i vilket.

Massera marknaden – ett sätt att hålla sig aktuell

Att massera marknaden innebär inte att man informerar den tills den faller i sömn. Så varför tror man att ren information säljer? Om man inte kan framföra andra argument än ren information, då är frågan om det fungerar som konkurrensfaktor.  Och vill man dessutom ta ett högre pris, då bör det finnas funktioner som andra inte har eller är något som andra produkter inte är. Har man ingenting av detta, då måste man massera marknaden (och kunderna) istället för att informera.

Den digitala världen ger oanade möjlighet till massage av både spelplan, spelare och mottagare. Framförallt när man talar om annat än den direkta produkten eller tjänsten. Perceptionsförskjutningar om vad varan/tjänsten samt plantering av tankar kring det hela är mycket lämpliga. Framförallt i en digitalvärld där åskådarna bläddrar och snabbt bläddrar bort.

Heliga kor till bedövning

Heliga kor inom management behöver alls inte slaktas. Dock behöver de bedövas ibland så att företaget kommer vidare och inte bara står och tuggar gräs som snart tar slut på ängen. Det är praktiskt och man gör inte fel när man håller i den manual som man anser att branschen har. Dock finns en övertro på att man har de bästa och äldsta kontakterna med industrikunder inom givna branschområden. Orden som används om och om igen är välkända, om än rätt slitna, och inget sticker ut eller ens särskiljer. De som känner oss vet vad de får, heter det. Men de som inte känner er?

Andra knackar på dörren. Kanske inte med samma kvalitet och support, men billigare och mer lättillgängliga på olika sätt. Varumärket de slår mot kan vara 50 eller 100 år – det spelar ingen roll. Som skydd tror man då att mer information till kunderna är lösningen i tron på att information säljer. Man kan välja andra vägar, men då får man släppa manualen och kunna förklara ordentligt för ägarportföljerna vad man tänker göra och varför. Och vem kan och vågar det? Till slut måste någon göra något annars tröttnar portföljerna.

Glömda smällar på käften

Olje- och varvskrisen 1973. Finanskrisen 1990 – 1994. 500% ränta. DotCom-bubblan 2000 – 2002. Lehmankollapsen 2008 och säkerligen pandemin 2020 – 2021. Vi glömmer väldigt lätt och lär oss därmed ingenting. Vi förbereder oss på kriser när de redan är över oss. Vi tycks inte se och kunna bedöma vad som händer omkring oss, inte ens anta med bondförnuft eller magkänsla. Och Sverige är bra på förberedelser – efter det att saker redan har hänt. Ingen kristallkula här inte. Ibland kan man undra vad som krävs för att människor ska stanna upp, tänka till och komma ihåg erfarenheter. Ålder tycks inte göra någon vuxen.

Postpandemin

Vår vana av att delta i världen från soffan och jobba från köket kan förändra mer än man skulle tro. Spekulationerna är många innan dimman lättat.

Vårt sätt att handla – kommer spontanköp i fysiska butiker att fungera igen? Matinköp har förändrats och förmodligen kommer den förändringen att hänga med efter pandemin. Ett annat exempel är förvirringen över av vad ett plagg egentligen kostar i de olika reorna – och däremellan med normalpris – vilket ger ifrågasättande av vad ett värde egentligen är; ett fysiskt värde eller värdet i betraktarens ögon? Precisionsköp av rätt vara till rätt pris har blivit lättare hemifrån.

Tid för eftertanke – även tid för ångest när vanorna ändras, men också en omvärderingens tid; vad är viktigt och vad var egentligen inte så viktigt?

Vilka jobb tillkom – och vilka försvann samt vilka affärsmöjligheter förändrades? Synen på vad ett arbete är och var det utförs kommer säkerligen att vara annorlunda än innan Covid19. All arbetsplats behöver alls inte vara på dyra kontor. Telias slogan från 1998 ”Jobba från var du vill” sitter i bakhuvudet – vi kanske är där nu?

 

Ett annus horribilis

Skitåret 2020 då mycket gick och blev fel. Sverige är ett land som är bra på att förbereda sig på saker när de redan har hänt. Samtidigt visade året på hur dålig kontakt med verkligheten vi har fått, om inte faran är direkt synlig eller känns bums – då finns den säkert inte.

För att kunna ha en demokrati måste var och en vara vuxen och kunna ta ansvar både för sig själv och andra. Sverige har inget ministerstyre, så därför kan ingen peka med hela handen. Så fungerar en demokrati vilket många inte har förstått. Tyvärr är vi lite för bra på att göra processer och beslut överdrivet krångliga och vår lagstiftning behöver färre tillägg och mer total ombyggnad för att hänga med i tiden. Winston Churchill menade att: demokrati är ett jävla skit, men det är det minst dåliga alternativet.

Dock har vi kanske lärt oss något och några av de förändringar som har skett under året har gett oss något vi inte hade tidigare; insikter och positiva effekter som blir mer synliga när Covid19-dimmorna lättar.

Allt är tillfälligt – tillfället är allt

Det var bättre när allt var som vanligt och inte så konstigt som nu – kan äldre personer säga och mena åren 1945 – 1986. När man läser Göran Häggs bok Välfärdsåren (svensk historia 1945 – 1986) inser man att de åren var en anomali i världshistorien. Tillväxten under dessa år berodde på andra länders återhämtning och återuppbyggnad efter WW II.

När andra då kom ikapp, lika duktiga och till lägre pris än vad vår industri kunde konkurrera med, då fick vi en ny verklighet. Svenska Staten fick gå utomlands och låna 1979 (pengarna var slut) och 1982 började privatlånen släppas loss för att folk fortfarande skulle uppleva att vi inte gick baklänges.

Allt är tillfälligt och därför är tillfället allt, när och om det ges. Men det finns ingen sekellång ”normalitet” – bara tillfällen eftersom allt är tillfälligt (om man tänker efter). Alltså griper man tillfället och inväntar inte något normaltillstånd som inte finns. Tryggheten ligger i att identifiera tillfället.

Bulkkriget om marginalerna

Amazon kommer att förstöra allt för svensk handel – är det verkligen så? Är inte fantasin större än att man inte kan finna andra vägar? Kanske dags att fundera över hur handel har blivit och vilka modeller som gällt innan Internet och vilka som nu när är en del av vardagen.

Ett svar kan vara nischning eftersom alla inte behöver sälja allt och allt är inte bulk. Automatlösningar är inte ett konkurrensmedel, bara ett sätt att hantera mängder.

Alltså, dags att vara kreativ och hyfsat radikal. Att möta konkurrens med samma verktyg trots skillnaden i storlek på tävlanden är dömt att misslyckas. Gör i stället något som den andre inte gör, nåt oväntat som ligger utanför bjässens möjligheter. Det går om man inte sitter fast i rutintänkandet. Den enkla sanningen är att saker inte måste vara på ett visst sätt för att sälja.