Man kan vara missnöjd med politiker, olika partier, diverse ministrar och EU som man upplever styr ens liv och arbete. Dock missar man om vad som egentligen styr allt – marknaden. Dess krafter styr allt och alla. Den har fler verktyg att hota med än ett lands regering och dess militära styrka. Kanske just därför vågar ingen utmana den.

Kommersialism och konkurrens är bra och nödvändigt i den värld vi byggt åt oss själva, men när valmöjligheterna bli färre och varumärken inte längre innebär pris för kvalitet samt att produkterna är ett hopplock av samma komponenter som i andra konkurrerande produkter – då finns ytterligare ett steg för marknaden att ta; påverkbara kostnader blir biligare och billigare så att vi upplever att konkurrensen är hälsosam, men de utgifter som man inte kan undgå – de fasta kostnaderna – där ökar priset rejält. Trots att du kanske är helt ointresserad av TV:s programtablå och TV-program i allmänhet så får du ändå betala licens genom skatten.

Elnätsföretagen gnuggar händerna och plockar lätt ut 40%  mer för din koppling (det är ju ändå lågt pris på den el som förbrukas, eller hur?). Dagligvaruhandeln ökar sina priser nästan osynligt flera gånger per år och slimmar så att det i princip bara säljs det mest vanliga (oavsett om man äter det eller ej). Ovanpå detta kan man i många fall inte köpa en produkt eller tjänst utan bara hyra den i olika avtalsvarianter vilket gör det dyrare för konsument/användare i längden. Vår bekvämlighet och ouppmärksamhet spelar marknaden i händerna.

Om stat och dess regering, konsumenter/medborgare klagar över fasta/”opåverkbara” kostnader och selektivt utbud, då tar marknaden till verktyg som; ”men tänk på jobben som då försvinner, då måste vi avveckla vår verksamhet i ert land, underhållskostnader för gamla ledningar, det tar tid och är dyrt att ställa om till miljövänlig produktion och om vårt utbud inte passar dig – gå då någon annanstans om du kan”. Detta har kunnat ske när medborgaren i god tro och i bekvämlighet övergick från att vara medborgare till konsument. Det är marknadsdiktatur.

En ambitiös kommersiell handling kan vara tänkt som något gott och användbart även om det ger ca 12 000 falska stjärnor på stjärnhimlen. Starlink är Musks tanke om att ansluta hela jorden till Internet. Det ger en snabb bredbandsuppkoppling till avlägsna områden samt flygplan, fartyg och bilar. 60 Starlinksatelliter är redan satta i omlopp under våren och inom ett år planeras 720 till.

Naturligtvis reagerar astronomer över konstellationernas effekt på jordbaserad astronomi och hur småsatelliterna kommer att addera till resten av rymdskrotet som redan seglar omkring. 5000 satelliter finns redan i jordens omedelbara miljö. Starlink kan ensamt tredubbla antalet.

Allt för den oavbrutna uppkopplingen.

Man hör ständigt oron över att vi kommer att ersättas av AI, AUGI och ännu mer ökad robotisering. Vi kommer in på ren ekonomi och lönsamhet. Om något ska vara intressant att förenkla, göra billigare och/eller slippa mänsklig inblandning för att driva verksamheter, så i den bortre parentesen finner man att någon måste ha råd för att det ska vara intressant. Om 70 – 80% inte har något arbete, vem eller vad ska då kunna bekosta deras överlevnad och konsumtion? Och är 20 – 30% med arbeten benägna att betala ännu mycket mer för sin konsumtion? Och vill företagen höja lönerna för att kunna få ut det pris man vill av samma procentandel konsumenter?

Med 70 – 80% utan arbete så får man en mycket bråkig samling människor när landet/staten inte orkar ekonomiskt att hålla dem på fötter. Vad gör man då? Folkmord är förhoppningsvis totalt uteslutet så någon form av revolt bör man kunna förvänta sig. Även om tekniken är snabb så måste det alltid finnas köpare för att tekniken skall vara riktigt intressant – ergo kan konsumenten inte utrotas.

Nassim Nicholas Taleb är doktor i ekonomi och författare. Hans idéer och tankesätt kring risk och osäkerhet är baserade på olika livshändelser från uppväxten i ett oroligt Libanon till att vara floor trader på börsen i Chicago.

Nassim Talebs filosofi:

• Svart svan – en oväntad händelse med extrema konsekvenser som sker utan varning och är omöjlig att förutse.
• Skinn i leken – vad en aktör måste ha för att sträva emot det för alla bästa alternativet. Med skinn i leken tillåts försiktighetsprincipen verka.
• Antifragilitet – en egenskap hos system som kan växa och bli starkare som ett resultat av skador.
• Hormesis – den tillväxt som sker efter en skada eller chock i ett antifragilt system.
• Konvexitet/konkavitet
• Fraktalitet
• Sovjet-Harvard-kunskap
• Via negativa

 

 

Kommersiell cirkularitet låter inte så bra på svenska men tanken är förnuftig. Istället för köp slit och släng kan man säga; köp/hyr och återvinn. Den tröttande tanken om miljön är alltid en påminnelse antingen om akademiska tankeexperiment, testbäddar – eller partipolitiska Peruluvor. Inget kunde vara mer fel. Oavsett om vi väljer bort att tänka efter vad som skulle kunna hända, så händer det saker redan nu, eller rättare sagt har varit på gång länge och majoriteten har tittat bort av bekvämlighet. Alltså blir överraskningen större för den enskilde efter hand. Det anses besvärligt att sortera sopor eller tänka efter vad man köper och förbrukar. Kanske just för att man inte är van. Allt var så snabbt, enkelt, bekvämt och alla gick med på det.

Är det ett politiskt åtagande och beslut, eller att länder går samman som är den kraft som kan förändra? Knappast. De har försökt och försöker fortfarande men instrumenten är alltför trubbiga. Den starkaste kraften är marknaden – på gott och ont. En kraft som är starkare är den enskilde konsumenten i sin vägran att köpa det som erbjuds, men tycks inte inse det själv.

Miljöområdet idag med universitet i framsätet bör behandla området som kommersiellt tillsammans med företag – innan storföretagen börjar sätta en egen agenda. Miljö ÄR en industri och inte bara det, utan även ett måste för oss. Så hur gör man för att gå framåt? Gå bakåt i tiden – innan plast (plaståtervinning är knepigt, dyrt och ohälsosamt). Det finns många möjligheter att peka på miljön som industri istället för ”politisk vänstervridning”. Till skillnad från politiken så är en hälsosam miljö det enda som vi egentligen verkligen har.

I artikeln The Future of Human Work Is Imagination, Creativity, and Strategy (ur Harvard Business Review AI report 2018) är vårt största existentiella hot, enligt Elon Musk, att bli konsumtionsoffer – alltså måste vi omdefiniera oss själva. Maskiner lutar åt taktiska operationer och analys av enorm data vilket lämnar människor åt rent strategiska operationer. Datorer är fantastiska när det gäller optimerande men dåliga på målsättning och sunt förnuft. Bertrand Russell menade att “The trouble with the world is that the stupid are cocksure and the intelligent are full of doubt.” För att inte bara hänga med utan även ligga ett steg före så bör vi omdefinera oss själva och lära oss att tänka, bedöma och analysera – oavsett vad vi jobbar med.

The basic fact is that technology eliminates jobs, not work. It is the continuous obligation of economic policy to match increases in productive potential with increases in purchasing power and demand. Otherwise the potential created by technical progress runs to waste in idle capacity, unemployment, and deprivation. —National Commission on Technology, Automation and Economic Progress, Technology and the American Economy, Volume 1, February 1966, pg. 9

Nästa sak att ha ögonen på är ryktesekonomi där den sociala grafen bestämmer ett värde i samhället tillgång till tjänster och anställningsbarhet. I en sådan ekonomi blir ditt rykte valutan. Ytterst skapar detta ett samhälle där ingen vågar säga vad de tänker. Kina är på god väg just mot detta.

…och det på Nyår. Arton år av 2000-tal har gett oss nya perspektiv på vad som är vad. Politiken är sig olik och inte röd eller blå, hit eller dit och inte svart eller vit. Vi är mer svårdefinierade än tidigare och inte helt lätta längre att sätta i ett fack. Enligt en engelsk undersökning från 2017 visar det sig t ex att medelklassen inte är en homogen grupp utan visar sig ha sju olika delar. Klassindelning är alltså inte strikt byggd på ekonomi och köpkraft.

Det börjar bli tydligt att verkligheten ser annorlunda ut än vad man vill att den ska vara; det är svårt att vara strikt konservativ, helt liberal eller totalt socialdemokratisk efter samma modell som såg dagens ljus i Saltjöbadsandan. På så sätt en spännande tid. Omvälvande för en del och frigörande för andra.

Ett Gott Nytt År i ett nytt ljus 🙂

Det är lätt att acceptera och inse att rörmokaren och elektrikern vet vad de gör. Alltså behöver inte en sådan yrkesmans arbete och kunskap ifrågasättas. Men för andra problemlösare är det svårare att bli trodd och ofta bli ifrågasatt. När det kommer till färg och form, text/copywriting, psykologisk signalverkan, strategi, taktik och idéer – då kommer tycke, smak och känslor in i bedömningen. Detta slipper elektrikern och rörmokaren.

Man får inte glömma att en person som tar betalt för sina kunskaper, idéer, kunnande och mod tar lika stort ansvar för att saker blir rätt, funktionella och t o m säljande. Det egna tyckandet, smaken och de egna känslorna inför t ex färgen grönt eller ordet och – går bort. Bedömning är en av de saker som många fler än man skulle tro är otränade på. Med en bedömning pantsätter man att det man säger och gör blir rätt. Och för att bli objektiv måste man glömma sitt ego.

Det finns ingen rak linje mellan stor tillgång på naturresurser och rikedom. I vissa fall kan det vara på det omvända sättet. Tillgång på råvaror och naturresurser kan leda till fattigdom och ekonomisk kris. Det är vad man kallar för holländska sjukan.

Nederländerna är ett bra exempel på kapitalismens överlägsenhet. Ett välfungerande näringsliv, ett intensivt jordbruk, handel och stark finanssektor. Här finns en av världens största hamnar och bara transitohandeln med Tyskland via Rotterdam ger intäkter som är tio procent av Nederländernas BNP. Man har byggt upp en av världens bäst fungerande offentliga sektor med ett socialt skyddsnät som inte står något annat land efter. I början av 60-talet dök så Nordsjöoljan upp. Man hade funnit en omsättbar råvara till försäljning ut på världsmarknaden och generera ännu större intäkter till så väl den nederländska statskassan som till näringslivet. Till en början strömmade pengar in i landet vilket gav en stegrad konsumtion. Det trista var att den holländska florinen steg kraftigt i värde.

Priserna ökade kraftigt på exportprodukterna och konkurrerades ut av billigare motsvarigheter från USA, Asien och övriga Europa. Den följande industrikrisen tvingade folk ut i arbetslöshet. Det sociala skyddsnätet som var byggt på olje-/gasintäkterna blev snabbt nedtyngt. Resultatet blev att det var mer lönsamt för arbetslösa att långtidssjukskriva sig fram till pensionen istället för att söka nytt arbete. Man kan dra en parallell till om en person plötsligt vinner miljoner på lotteri och hamnar i svårigheter genom överdriven konsumtion och oförnuftiga investeringar som aldrig hade gjorts om inte lotten hade slagit in.

Man kan säga att Holländska sjukan drabbar när man INTE förmår att agera disciplinerat.