Rumination – ett mentalt idisslande

Grubblandet. Ältandet. Funderandet över om det man gjorde och tänkte var rätt. Det kändes logiskt, men hur bedöms det av andra? Kommer tyckandet med det politiska spelet mellan de inblandade i projektet att vinkla bort det som är logiskt för lösningen av problemet och kommer då var och en att bara se till sitt? Trots allt, det är ju bara ett lönejobb. En roll. Jobbet kanske inte ens är nödvändigt.

Varför olika inbördes politiska spel ska sjabbla bort goda idéer, vettiga förslag och lösningar på problem är obegripligt. Egot har inget att göra med jobbet man gör. Blandar man in det i arbetet har man inte tittat noga själv på det hemma.

Mycket av detta gör att många företag faktiskt inte alls är så kommersiella som de borde vara. Det blir bara inte så. Man kollar statistiken, men inte vilka enskilda delar som faktiskt har ett värde och ger effekt innan man rör runt i grytan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *