Elon Musk uppdaterar himlavalvet

En ambitiös kommersiell handling kan vara tänkt som något gott och användbart även om det ger ca 12 000 falska stjärnor på stjärnhimlen. Starlink är Musks tanke om att ansluta hela jorden till Internet. Det ger en snabb bredbandsuppkoppling till avlägsna områden samt flygplan, fartyg och bilar. 60 Starlinksatelliter är redan satta i omlopp under våren och inom ett år planeras 720 till.

Naturligtvis reagerar astronomer över konstellationernas effekt på jordbaserad astronomi och hur småsatelliterna kommer att addera till resten av rymdskrotet som redan seglar omkring. 5000 satelliter finns redan i jordens omedelbara miljö. Starlink kan ensamt tredubbla antalet.

Allt för den oavbrutna uppkopplingen.

Tillväxten som aldrig tar slut

Ordet tillväxt måste vara uppfunnet av aktieägare eller studsande optimister som kan fylla ett glas med vatten över kanten i en pelare rakt upp. Det är ett misshandlat ord bland andra illa behandlade bokstavskombinationer som snart saknar mening om de används lite till. Varför inte vända upp och ned på glaset och ställa något ovanpå?

Den mest sanna tillväxten står ogräs för.

Lösningen som inte skulle lösa något

Jag och Teng-Hsiung Chao, Chairman Farglory Group, Taiwan

2011 var jag medgrundare och delägare i Envir, då ett miljökonsultföretag, idag specialister på plockanalyser i Sverige och Norge. Det var då jag träffade Teng-Hsiung Chao med följe från Farglory Group – inpackade i två bussar till Sverige för att titta på olika miljövänliga lösningar inom allt från avfallshantering till byggande. Farglory Group är ett konglomerat som innefattar; fastighetsutveckling/byggande, rekreation och hotell, flygfraktslogistik, förvaltning av sportarenor, detaljhandelstjänster, e-handelstjänster och utländska investeringar.

Vi på Envir träffade dem och diskuterade möjligheter som vi sedan jobbade intensivt på. Det visade sig att det ”gröna” bostadsområdet som var under byggnation hade inte en chans att bli miljövänligt eftersom det inte fanns plats för nödvändig anläggning inuti husen, det fanns ingen plats att transportera avfallet till (Taiwan är tätbebyggt) – och de välbeställda i bostadsområdet ville definitivt INTE ta i avfallet för sopsortering.

Slutkommentar från Farglorykontoret: Men kan vi inte ha något som SER UT som om det är miljövänligt och grönt?

More knowledge increases the questioning

“In the future, we will have a very parallel approach to working and learning. We study, and study, and study, and then we say, ‘okay you learned enough, you can start working now.’ In the future, we will have to blend studying and working.”

Daniela Rus, Director at Computer Science and Artificial Intelligence Laboratory (CSAIL) at MIT

The more we learn, and relearn, the more we question things in life from our private sphere to the workplace, and the reason for what we do and which directives we follow. It is both good and developing, but which companies can handle it when not even flat organizations have got anywhere? And which middle managers will be able to handle workgroups that are constantly able to know more than they do? Which hierarchy will be viable – or what will it even look like ­– can it even exist? If the individuals are educating themselves, whether at their own expense or that of the company, why would the employee stay in the organization? I see companies that will be fundamentally restructured.

If the employee continues to update himself on more than the purely specialist knowledge and insights, the questioning can come up with things like; what is the reason why I work? What is the point of going here and blending into a group? What is prestige? What does it give me that I can’t do at home? A Chinese curse is in place that was made really known by Robert F. Kennedy, who used it in a speech in Cape Town on June 6, 1966:  ”May you live in interesting times. Like it or not, we live in interesting times. They are times of danger and uncertainty; but they are also more open to the creative energy of men than any other time in history.”

Framtiden är inte vad den har varit – det är något annat

Det som gav oss individualism, oberoende och allmän frihet börjar nu nästan osynligt slå oss i bojor av skärmberoende, lättja att bestämma i sista sekund och att vi avslöjar oss självmant MER ÄN vi blir bevakade av de som vill spionera på oss eller sälja något vi inte behöver. Det är inte tekniken som är problemet – det är vi själva. Ingenting är farligt om man vet hur att hantera det, är nyfiken och gitter att läsa manualer. Nyckelordet för att undgå offerstatus är bedömning, något som majoriteten borde träna sig i. Nutid och kommande framtid kräver nyfikenhet, praktisk analys och bedömning, just som vi trodde att bekvämligheternas rike är en knapptryckning bort. Rätt hanterad gör tekniken oss smartare istället för att bli ett fördummande bedövningspiller – tänk på det i framtiden.

Människan kan ersättas – men inte som konsument

Man hör ständigt oron över att vi kommer att ersättas av AI, AUGI och ännu mer ökad robotisering. Vi kommer in på ren ekonomi och lönsamhet. Om något ska vara intressant att förenkla, göra billigare och/eller slippa mänsklig inblandning för att driva verksamheter, så i den bortre parentesen finner man att någon måste ha råd för att det ska vara intressant. Om 70 – 80% inte har något arbete, vem eller vad ska då kunna bekosta deras överlevnad och konsumtion? Och är 20 – 30% med arbeten benägna att betala ännu mycket mer för sin konsumtion? Och vill företagen höja lönerna för att kunna få ut det pris man vill av samma procentandel konsumenter?

Med 70 – 80% utan arbete så får man en mycket bråkig samling människor när landet/staten inte orkar ekonomiskt att hålla dem på fötter. Vad gör man då? Folkmord är förhoppningsvis totalt uteslutet så någon form av revolt bör man kunna förvänta sig. Även om tekniken är snabb så måste det alltid finnas köpare för att tekniken skall vara riktigt intressant – ergo kan konsumenten inte utrotas.

Intressant, underhållande och tänkvärt

Nassim Nicholas Taleb är doktor i ekonomi och författare. Hans idéer och tankesätt kring risk och osäkerhet är baserade på olika livshändelser från uppväxten i ett oroligt Libanon till att vara floor trader på börsen i Chicago.

Nassim Talebs filosofi:

  • Svart svan – en oväntad händelse med extrema konsekvenser som sker utan varning och är omöjlig att förutse.
  • Skinn i leken – vad en aktör måste ha för att sträva emot det för alla bästa alternativet. Med skinn i leken tillåts försiktighetsprincipen verka.
  • Antifragilitet – en egenskap hos system som kan växa och bli starkare som ett resultat av skador.
  • Hormesis – den tillväxt som sker efter en skada eller chock i ett antifragilt system.
  • Konvexitet/konkavitet
  • Fraktalitet
  • Sovjet-Harvard-kunskap
  • Via negativa

 

 

Den omständliga omställningen

Två gånger om året skall man ställa om klockan från vintertid till sommartid och tvärtom. I yrkeslivet blir omställningarna mycket mer vanliga än vad vi har varit vana vid. Plötsligen löper man stora risker om man vänjer sig vid något. Bättre att vara totalt ovan vid allt och öppen för omställning. Se omställningen som en intressant och givande tillställning. Man vet aldrig hur mycket man kan lära sig och uppleva om man slutar att bli van vid saker. Vanemänniskor blir en ovanlig syn trots att de upplevs stå helt stilla.

Som en undergrupp finns undvikarna. De som inte vill byta ut lunchmjölken mot vatten, lära sig ytterligare ett språk eller uppdatera sina yrkeskunskaper, kanske till och med komplettera dem med något helt annat som slår upp dörrarna för ett nytt yrke? Undvikarnas största demon är ansvaret. Det är riktigt jobbigt. Och då menas även ansvaret för sig själv gentemot sig själv, så om man undviker det är man utom fara – eller hur var det nu? Nå, allt kan man inte undvika eftersom det finns en naturlig bortre parentes.

Commercial Circularity

Kommersiell cirkularitet låter inte så bra på svenska men tanken är förnuftig. Istället för köp slit och släng kan man säga; köp/hyr och återvinn. Den tröttande tanken om miljön är alltid en påminnelse antingen om akademiska tankeexperiment, testbäddar – eller partipolitiska Peruluvor. Inget kunde vara mer fel. Oavsett om vi väljer bort att tänka efter vad som skulle kunna hända, så händer det saker redan nu, eller rättare sagt har varit på gång länge och majoriteten har tittat bort av bekvämlighet. Alltså blir överraskningen större för den enskilde efter hand. Det anses besvärligt att sortera sopor eller tänka efter vad man köper och förbrukar. Kanske just för att man inte är van. Allt var så snabbt, enkelt, bekvämt och alla gick med på det.

Är det ett politiskt åtagande och beslut, eller att länder går samman som är den kraft som kan förändra? Knappast. De har försökt och försöker fortfarande men instrumenten är alltför trubbiga. Den starkaste kraften är marknaden – på gott och ont. En kraft som är starkare är den enskilde konsumenten i sin vägran att köpa det som erbjuds, men tycks inte inse det själv.

Miljöområdet idag med universitet i framsätet bör behandla området som kommersiellt tillsammans med företag – innan storföretagen börjar sätta en egen agenda. Miljö ÄR en industri och inte bara det, utan även ett måste för oss. Så hur gör man för att gå framåt? Gå bakåt i tiden – innan plast (plaståtervinning är knepigt, dyrt och ohälsosamt). Det finns många möjligheter att peka på miljön som industri istället för ”politisk vänstervridning”. Till skillnad från politiken så är en hälsosam miljö det enda som vi egentligen verkligen har.