Att gå i betalningsväggen

Betalningsväggar och prenumerationer berättar för dig att information, service och verktyg kostar – och det mer i längden än innan. Om man inte kan charma kunden så kan man se till att den får färre möjligheter – såvida den inte anstränger sig. Med andra ord; vår kollektiva bekvämlighet biter oss i kontot.

Löpande kostnaderna har aldrig varit så billiga. Därför kläms kunden åt på de fasta kostnaderna med olika förklaringar som torka, för mycket fukta, reparationer, uppdateringar, fysiska underhåll och utveckling för framtiden.

Frågan är; räcker inte fantasin, charmen och säljargumenten till utan att ta kunden som gisslan? Man bör inse att alla inte är bekväma för alltid och motreaktioner är historien full av. Alltså gäller det att vara kommersiellt smart.

Uthållig kommersialism

Sustainable commercialism är något som saknas idag. Mycket sälj utan alternativ och saltade engångsaffärer som lämnar en bitter eftersmak. Det tycks inte finnas en uthållighet i att behålla kunder och tjäna på längden istället satsas allt på en hagelssvärm – eller att man boxar in konsumenten i ett avtal. Dessutom med en attityd som är oflexibel och fyrkantig som ett dokument med en rad och resten finstilt.

Passar inte sortimentet, priset eller månadskostnaden så lämnas inga alternativ. I vissa fall kan man inte köpa produkten eller tjänsten, men väl hyra på obestämd tid. När det inte lämnas några alternativ blir utkomsten antingen att följer konsumenten snällt – eller, som börjar bli allt mer vanligt, den finner andra alternativ. I dessa alternativ har varumärkstron en klar tendens att försvinna. Kvaliteten i ett varumärke är inte lika bevisbar längre.

25 år med Internet visar att konsumenter finner sin egen väg på ett helt annat sätt än innan och blir på så sätt svårflirtade. De uppenbara behoven är tillgodosedda sedan lång tid tillbaka därför finns det egentligen ingen press på konsumenten att köpa. Alltså krävs det mer intelligent tänk och studier hur konsumenter egentligen agerar och möta dem istället för att tvinga fram tvärtom. Lägg sedan till en uthållighet som hos 1920-och 1930-talets maratondanser. Bop til your drop…

Beslutsreumatism

När det börjar kännas i knäna kan det vara väderomslag – eller tvivel. Samma tvivel och osäkerhet kan sätta sig i andra muskler. Man borde göra något, men det tar emot. Beslutar man något så kommer säkert någon annan att ha ont av det, eller att man måste ta ansvaret både uppåt och nedåt. Tänk om det är bara jag som tror på beslutet? Då får jag bära värken för all framtid och evighet – eller så är det som att dra av ett plåster snabbt.

Kanske bättre att inte fatta några beslut. Det tuffar ju på ändå… kanske.

Ord som egentligen inte betyder något

Både inom näringslivet och politiken finner man ord som egentligen inte betyder något som tycks ha en neutraliserande inverkan. Det låter som någonting, men innehåller ingen substans. Liknande neutrala ord dyker upp inom teambuilding, avsiktsförklaringar, företagets värdeord och andra policies. Oprecisa mångtydiga ord helt utan förklaringsexempel vilket gör att mottagarna känner sig helt neutrala inför dem.

Det är en myt att klarspråk är hotfullt. Ogenomtänkt språk är däremot hotfullt och tolkas lätt riktigt fel, alltså får man ta sig tid att formulera det man tänker meddela omgivningen. Det kräver engagemang och att man tror på det man gör – inte bara på försäljningssiffror, aktieägare eller vad man gissar att den breda massan väljare vill höra.

Ord man använder bör man kunna sätta i ett handgripligt sammanhang. En berättelse, liknelse eller funktion att förankra ordet på så att det betyder något för mottagaren. Annars lyssnar ingen – och gör ingenting.

16%

Enligt nyligen gjorda undersökningar tycks endast 16% av Sveriges arbetande befolkning finna sitt arbete och yrkesroll intressant. Det var längesedan man hörde begreppet yrkesstolthet eller att fallenheten för ett visst yrke skulle vara drivkraften, eller att yrket skulle vara en förlängning av deras hobby.

Så de övriga 84%:en –  hur ser deras dagliga verklighet ut?

Rekommendationssamhället

Rekommendationer har aldrig haft större betydelse än idag. När olika rädslor ökar då litar man på rekommendationer från de man känner – framförallt när det gäller att anställa. När det gäller nya medarbetare vill man veta mer än vad CV:et berättar, och den som ger rekommendationen om att X är en bra person kan hållas som gisslan. Varför denna försiktighet? Är det konkurrensen eller LAS som skrämmer?

När det gäller människor kan man hoppas att rekommendationerna är baserade på vad de kan och inte bara hur lika de är en själv som inte är en garanti för a job well done eller att något nytt tillförs företaget. Igenkännandets estetik är både bra och ett djävulens gissel. Om alla på en arbetsplats är av samma personlighetstyp, hur tillför man då någon utveckling? Ingen vitamininjektion sker eftersom den känner man inte igen och kommer någon in med positivt driv – ja, då är det otäckt.

Ibland får man intrycket av att människor inte kan kommunicera med någon som inte är som de själva. Här krävs träning. Det är som att lära sig ett nytt språk – och grammatiken är enkel.

”Det är viktigare att ett team på fem personer funkar tillsammans än att de ger mer effekt för företaget”. Jo, den har jag hört ett par gånger. Är det då inte bättre med tre personer som oavsett sina olikheter KAN kommunicera med varandra och TILLFÖR något?

Så när ett företag är behov av problemlösning kan det bli svårt eftersom ingen känner igen sig i låssmeden när alla öppnar med nyckel…

Regisserat varumärke

Det är vad ett varumärke är – skickligt regisserat. Den fokuserade bilden av vad man vill säga, markera och hävda. På 1980-talet var betydelsen av ett registrerat varumärke mycket större än idag när det dräller av varumärken. Så varför lägga pengar på den ögonflackande bevakningen av varumärket när det finns ett annat sätt som är klart avväpnande, med hjälp av konsumenten och den attityd man omfamnar.

Det registrerade varumärket behöver alls inte vara den stämpel för kvalitet och The One And Only som man skulle kunna tro. Baksidan är när varumärket blir förknippat med en viss tidsperiod eller en generation – och då sitter märkningen fast med mycket liten rörlighet. Visst finns det en konstgjord andning som kan få varumärket att skutta till ordentligt – den kortaste vägen mellan två punkter är tre – MEN då är en aktiv uppföljning och perceptionsförändring nödvändig. Strukturer bör inte leva för evigt.

Att göra en Houdini

Harry Houdini (1874 – 1926), utbrytarekung

Om man inte ser upp så går tiden ifrån både en själv och företaget man driver. Att dagligen släcka små bränder ingår fortfarande i arbetsveckan och att hålla ett öga på de närmsta konkurrenterna och man är övertygad på att man vet vad de gör. Så är det. Man håller koll. Men, håller man koll på rätt saker? Händelser utanför konkurrenterna och branschen påverkar också. De behöver inte vara inom samma verksamhetsområde eller ens samma marknad – likväl påverkar de marknaden, den man anser sig ha koll på. Så vad gör man? Biter ihop och trimmar företaget med mer teknik men inom samma område? Minimerar personalstyrkan och fortsätter som förut? Är branschen man känner kanske slut? Eller är det dags att tänka om och byta bransch men behålla personal, verktyg och annat?

Det kan vara dags att göra en Houdini.

Hur gör man det då? Det beror på vad man redan har i företaget – och viktigast av, hur stor insikt man själv har om att man MÅSTE göra något. En bra början är att göra en inventering; vad är egentligen värt att spara av kunnande, företagsnamn, maskiner, avtal, byggnader m m. Vad kan återanvändas? Allt behöver alls inte rensas ut eftersom det är dumt att starta helt från scratch. Förändringen behöver alls inte vara lika drastisk som man skulle kunna tro. Under åren har företaget trampat upp en hel del mark som kan vara användbar i det nya scenariot.

Det GÅR att göra en Houdini.

Det där var ju enkelt!

Visst, men kanske så enkelt att det var svårt att se och komma på själv? Genom daglig koncentration på en och samma uppgift minskar brännvidden på vad man egentligen ser. Ett starkt fokus på en produkt eller tjänst gör att man lätt tittar på verkligheten genom ett rör när en tratt med pipen mot ögat hade varit bättre. En enkel förändring av ett moment, en tanke eller en handlig kan ge nytt utrymme till förändring eller ökad försäljning.

Det är de synbart enkla sakerna som visar sig ge de största idéerna.

AI – Autistisk Intelligens

Det finns en stor oro inför utvecklingen av artificiell intelligens som om den utvecklade sig själv – vilket den inte gör. För att den skall börja utveckla sig själv måste den först bli tillräckligt avancerad. Frågan är om det räcker. Det kommer alltid att finnas vissa begränsningar för AI och AGI där glitches uppstår – fördel människan – oavsett hur avancerad tekniken än blir.

AI-forskningen är mycket teknisk och specialiserad samt djupt splittrad i delfält som helt saknar kontakt med varandra. Till en del beror delningen på sociala och kulturella faktorer – människan igen. Problemen för AI kan delas in i; socialt meningsfull irrationalitet per person, socialt splittrad djupare förståelse, kulturella varianter och slump. Dessa områden förvirrar en logisk hjärna – för att inte tala om en artificiell logisk hjärna.