Utbildning vs kompetens

Idag passerar många universitet och andra utbildningar med tanken att de får ett kunskapskörkort inför framtiden, bara för att mötas av företag som säger sig inte kunna finna rätt kompetens. Vad rätt kompetens ÄR beskrivs aldrig. Det skulle kunna vara många saker. Vissa förnuftiga och andra av mer social karaktär vilka sorterar under tycke och smak – kanske t o m med igenkänning?

Det kanske är förmågan till bedömning, annan analysförmåga, flyhänthet, att kunna se saker innan de händer och agera i tid, att ha fantasi nog så att jobbet inte kör fast = konstruktiv kreativitet, att våga föreslå saker, orka driva projekt – och naturligtvis ta ansvar för det man gör, säger eller föreslår –  kort sagt, den intresserade och tänkande medarbetaren (enligt en undersökning från förra året är det 16% av den vuxna befolkningen som är intresserade av sin arbeten).

Eller så kan det finnas en annan mätare på kompetens. Möjligtvis att inte vara alltför utbildad eller brett bildad, klok men inte intelligent så att övriga medarbetare känner sig underlägsna. Det kan även finnas ett behov av att känna igen sig själv så att företagskulturen inte uppdateras. Då kvittar utbildning och driv. Inget får skaka båten även när den går långsamt i förhållande till andra båtar som man anser sig konkurrera med. Det viktiga blir att trivas med sina arbetskamrater och inte vad man egentligen gör på arbetet.

Jägare & Samlare – gigekonomin

Vi jagar projekt fritt ute på marknadssavannen och samlar information. Utvecklingen har gått så framåt att vi inser behovet av att gå bakåt i tiden. Fyrkantighet, känsla av meningslöshet och LAS tillsammans med långsamma reaktioner på globalisering kan säkert vara bidragande till att vi slänger på oss björnfällen, greppar vårt spjut, pilbåge, klubba och våra färdigheter med kontoret i ryggsäcken på färden genom arbetslivet.

Frågan som dyker upp i media är om det är bra eller fruktansvärt? Bedömningen bör göras med bägge fötterna på savannen. Vad krävs och vad fungerar i förhållande till omvärlden? Djuren rör sig snabbare nu än tidigare och träden som fanns igår har blåst omkull, samt vädret har förändrats. Det händer – och har hänt genom historien. Vilka ledare och sanningar ska man lyssna på i grottan? Man bör lyssna på sina egna erfarenheter och instinkter och bedöma terrängen därefter. Ingen vill ju befinna sig hjälplös i djungeln.

Marknadsdiktatur

Man kan vara missnöjd med politiker, olika partier, diverse ministrar och EU som man upplever styr ens liv och arbete. Dock missar man om vad som egentligen styr allt – marknaden. Dess krafter styr allt och alla. Den har fler verktyg att hota med än ett lands regering och dess militära styrka. Kanske just därför vågar ingen utmana den.

Kommersialism och konkurrens är bra och nödvändigt i den värld vi byggt åt oss själva, men när valmöjligheterna bli färre och varumärken inte längre innebär pris för kvalitet samt att produkterna är ett hopplock av samma komponenter som i andra konkurrerande produkter – då finns ytterligare ett steg för marknaden att ta; påverkbara kostnader blir biligare och billigare så att vi upplever att konkurrensen är hälsosam, men de utgifter som man inte kan undgå – de fasta kostnaderna – där ökar priset rejält. Trots att du kanske är helt ointresserad av TV:s programtablå och TV-program i allmänhet så får du ändå betala licens genom skatten.

Elnätsföretagen gnuggar händerna och plockar lätt ut 40%  mer för din koppling (det är ju ändå lågt pris på den el som förbrukas, eller hur?). Dagligvaruhandeln ökar sina priser nästan osynligt flera gånger per år och slimmar så att det i princip bara säljs det mest vanliga (oavsett om man äter det eller ej). Ovanpå detta kan man i många fall inte köpa en produkt eller tjänst utan bara hyra den i olika avtalsvarianter vilket gör det dyrare för konsument/användare i längden. Vår bekvämlighet och ouppmärksamhet spelar marknaden i händerna.

Om stat och dess regering, konsumenter/medborgare klagar över fasta/”opåverkbara” kostnader och selektivt utbud, då tar marknaden till verktyg som; ”men tänk på jobben som då försvinner, då måste vi avveckla vår verksamhet i ert land, underhållskostnader för gamla ledningar, det tar tid och är dyrt att ställa om till miljövänlig produktion och om vårt utbud inte passar dig – gå då någon annanstans om du kan”. Detta har kunnat ske när medborgaren i god tro och i bekvämlighet övergick från att vara medborgare till konsument. Det är marknadsdiktatur.

Ägandeillusionen

Gösta Ekman sa i en sketch för många år sedan: Skrik inte åt mig – jag hyr! Han hyrde allt. Även barnen, granen och julklapparna. Då var det absurt och kul men nu är alla inne i samma karusell. Boendet är på lån. Studielån för att få vilket jobb som helst, bil- och husreparationslån samt för oförutsedda händelser. Programmen till datorn hyr du varje månad oavsett hur mycket eller lite du använder dem. Vill man inte ta lån finns leasing och du är tillsvidareanställd. Fast anställning är numera en illusion. Barn är till låns. Så vad äger du egentligen? Om du finner något som du upplever att du verkligen äger så gör du inte det heller – du avlider från det.

Elon Musk uppdaterar himlavalvet

En ambitiös kommersiell handling kan vara tänkt som något gott och användbart även om det ger ca 12 000 falska stjärnor på stjärnhimlen. Starlink är Musks tanke om att ansluta hela jorden till Internet. Det ger en snabb bredbandsuppkoppling till avlägsna områden samt flygplan, fartyg och bilar. 60 Starlinksatelliter är redan satta i omlopp under våren och inom ett år planeras 720 till.

Naturligtvis reagerar astronomer över konstellationernas effekt på jordbaserad astronomi och hur småsatelliterna kommer att addera till resten av rymdskrotet som redan seglar omkring. 5000 satelliter finns redan i jordens omedelbara miljö. Starlink kan ensamt tredubbla antalet.

Allt för den oavbrutna uppkopplingen.

Tillväxten som aldrig tar slut

Ordet tillväxt måste vara uppfunnet av aktieägare eller studsande optimister som kan fylla ett glas med vatten över kanten i en pelare rakt upp. Det är ett misshandlat ord bland andra illa behandlade bokstavskombinationer som snart saknar mening om de används lite till. Varför inte vända upp och ned på glaset och ställa något ovanpå?

Den mest sanna tillväxten står ogräs för.

Lösningen som inte skulle lösa något

Jag och Teng-Hsiung Chao, Chairman Farglory Group, Taiwan

2011 var jag medgrundare och delägare i Envir, då ett miljökonsultföretag, idag specialister på plockanalyser i Sverige och Norge. Det var då jag träffade Teng-Hsiung Chao med följe från Farglory Group – inpackade i två bussar till Sverige för att titta på olika miljövänliga lösningar inom allt från avfallshantering till byggande. Farglory Group är ett konglomerat som innefattar; fastighetsutveckling/byggande, rekreation och hotell, flygfraktslogistik, förvaltning av sportarenor, detaljhandelstjänster, e-handelstjänster och utländska investeringar.

Vi på Envir träffade dem och diskuterade möjligheter som vi sedan jobbade intensivt på. Det visade sig att det ”gröna” bostadsområdet som var under byggnation hade inte en chans att bli miljövänligt eftersom det inte fanns plats för nödvändig anläggning inuti husen, det fanns ingen plats att transportera avfallet till (Taiwan är tätbebyggt) – och de välbeställda i bostadsområdet ville definitivt INTE ta i avfallet för sopsortering.

Slutkommentar från Farglorykontoret: Men kan vi inte ha något som SER UT som om det är miljövänligt och grönt?

More knowledge increases the questioning

“In the future, we will have a very parallel approach to working and learning. We study, and study, and study, and then we say, ‘okay you learned enough, you can start working now.’ In the future, we will have to blend studying and working.”

Daniela Rus, Director at Computer Science and Artificial Intelligence Laboratory (CSAIL) at MIT

The more we learn, and relearn, the more we question things in life from our private sphere to the workplace, and the reason for what we do and which directives we follow. It is both good and developing, but which companies can handle it when not even flat organizations have got anywhere? And which middle managers will be able to handle workgroups that are constantly able to know more than they do? Which hierarchy will be viable – or what will it even look like ­– can it even exist? If the individuals are educating themselves, whether at their own expense or that of the company, why would the employee stay in the organization? I see companies that will be fundamentally restructured.

If the employee continues to update himself on more than the purely specialist knowledge and insights, the questioning can come up with things like; what is the reason why I work? What is the point of going here and blending into a group? What is prestige? What does it give me that I can’t do at home? A Chinese curse is in place that was made really known by Robert F. Kennedy, who used it in a speech in Cape Town on June 6, 1966:  ”May you live in interesting times. Like it or not, we live in interesting times. They are times of danger and uncertainty; but they are also more open to the creative energy of men than any other time in history.”

Framtiden är inte vad den har varit – det är något annat

Det som gav oss individualism, oberoende och allmän frihet börjar nu nästan osynligt slå oss i bojor av skärmberoende, lättja att bestämma i sista sekund och att vi avslöjar oss självmant MER ÄN vi blir bevakade av de som vill spionera på oss eller sälja något vi inte behöver. Det är inte tekniken som är problemet – det är vi själva. Ingenting är farligt om man vet hur att hantera det, är nyfiken och gitter att läsa manualer. Nyckelordet för att undgå offerstatus är bedömning, något som majoriteten borde träna sig i. Nutid och kommande framtid kräver nyfikenhet, praktisk analys och bedömning, just som vi trodde att bekvämligheternas rike är en knapptryckning bort. Rätt hanterad gör tekniken oss smartare istället för att bli ett fördummande bedövningspiller – tänk på det i framtiden.