Rörmokare, elektriker och andra problemlösare

Det är lätt att acceptera och inse att rörmokaren och elektrikern vet vad de gör. Alltså behöver inte en sådan yrkesmans arbete och kunskap ifrågasättas. Men för andra problemlösare är det svårare att bli trodd och ofta bli ifrågasatt. När det kommer till färg och form, text/copywriting, psykologisk signalverkan, strategi, taktik och idéer – då kommer tycke, smak och känslor in i bedömningen. Detta slipper elektrikern och rörmokaren.

Man får inte glömma att en person som tar betalt för sina kunskaper, idéer, kunnande och mod tar lika stort ansvar för att saker blir rätt, funktionella och t o m säljande. Det egna tyckandet, smaken och de egna känslorna inför t ex färgen grönt eller ordet och – går bort. Bedömning är en av de saker som många fler än man skulle tro är otränade på. Med en bedömning pantsätter man att det man säger och gör blir rätt. Och för att bli objektiv måste man glömma sitt ego.

Rådgivning är koden

Man kan inte se allt själv i sin egen välbekanta arbetsmiljö. Ju mer fokus man lägger desto mer närsynt blir man och blind åt sidorna. Tricket är att gå utanför för att kunna se in. Visst, det bryter den dagliga stressrytmiken och det invanda, men det gör allt annat i världen också dagligen. Ett jämnt flöde kan idag återfinnas i vattenfall och laviner – men i arbetslivet?

Det går att sänka stressen och kaoset på jobbet genom att ta in tankar, råd och förslag till hanteringar utifrån. Inte i gruppövningar utan för den enskilda arbetsrollen. Inga andningsövningar, gruppdynamikträningar utan ren rådgivning för hur att hantera arbetsrollen och olika projekt. Rent rått rationellt tänkande som sänker stressnivån och höjer kvaliteten på tänket.

Holländska sjukan

Det finns ingen rak linje mellan stor tillgång på naturresurser och rikedom. I vissa fall kan det vara på det omvända sättet. Tillgång på råvaror och naturresurser kan leda till fattigdom och ekonomisk kris. Det är vad man kallar för holländska sjukan.

Nederländerna är ett bra exempel på kapitalismens överlägsenhet. Ett välfungerande näringsliv, ett intensivt jordbruk, handel och stark finanssektor. Här finns en av världens största hamnar och bara transitohandeln med Tyskland via Rotterdam ger intäkter som är tio procent av Nederländernas BNP. Man har byggt upp en av världens bäst fungerande offentliga sektor med ett socialt skyddsnät som inte står något annat land efter. I början av 60-talet dök så Nordsjöoljan upp. Man hade funnit en omsättbar råvara till försäljning ut på världsmarknaden och generera ännu större intäkter till så väl den nederländska statskassan som till näringslivet. Till en början strömmade pengar in i landet vilket gav en stegrad konsumtion. Det trista var att den holländska florinen steg kraftigt i värde.

Priserna ökade kraftigt på exportprodukterna och konkurrerades ut av billigare motsvarigheter från USA, Asien och övriga Europa. Den följande industrikrisen tvingade folk ut i arbetslöshet. Det sociala skyddsnätet som var byggt på olje-/gasintäkterna blev snabbt nedtyngt. Resultatet blev att det var mer lönsamt för arbetslösa att långtidssjukskriva sig fram till pensionen istället för att söka nytt arbete. Man kan dra en parallell till om en person plötsligt vinner miljoner på lotteri och hamnar i svårigheter genom överdriven konsumtion och oförnuftiga investeringar som aldrig hade gjorts om inte lotten hade slagit in.

Man kan säga att Holländska sjukan drabbar när man INTE förmår att agera disciplinerat.

Olönsamma interna konflikter

Den här boken är klar fortsättning på mina tidigare blogginlägg om hur olika delar av ett företag isolerar sig från varandra när de helt klart hade haft stor nytta av att gräva ned stridsyxan. Målet är detsamma även om bägge sidor oftast inte vill inse det.

”Marknadsavdelningen leker upp pengarna som vi på sälj drar in”
”Sälj bryr sig inte om varumärket”
”Marknad är aldrig ute på fältet, de vet inget om verkligheten”
”Sälj springer bara efter enkla affärer och har ingen långsiktighet i sitt arbete”

Boken visar på att man inte kan sitta och hålla på sin egen avdelning/modul och tro att detta är världen. Och sälj/marknad är bara två delar av ett företag. När kommer det personer som har både insikten och kunskapen om bägge områdena och gör det till ett? Under 30 år har många roller som tidigare funnits enskilda blivit just EN roll – men märkligt nog inte alla som egentligen är en och samma funktion.

Läge för praktisk filosofi

Ju mer tekniken accelererar desto mer kraft bör ägnas åt praktisk filosofi, d v s den delen av filosofin som handlar om människans handlande i olika situationer – alltså värdeteori och etik. Ju mer hjälpmedel vi har som förbättrar alternativt ersätter vår funktion i arbete, desto större risk för en tillbakalutad inkompetens.

Karim Jebari – svensk filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier forskar om transhumanism och human enhancement. Han har skrivit olika publikationer om brain-machine-interfaceteknologi. I och med det har han djuplodat i existentiella risker och effektiv altruism. Kanske just därför menade han i senaste avsnittet av Fråga Lund att många nya hjälpmedel kan leda till förslöande och inkompetens – om vi inte är vaksamma.

Flockmentalitet vs funktionsmentalitet

Människan kan inte utradera sin flockmentalitet står det i ett debattinlägg i SDS angående den nyutkomna boken Gruppens grepp (Natur & Kultur 2018). Som exempel tar man den nu aktuella polariseringen inom politiken och hur man genom spel på rädsla som agerar vallhund kan driva en flock. Till skillnad från fåren så kan en mänsklig flock driva sig helt själv redan efter ett första skall som förvandlas till ett mantra. Vår iver över att dela gruppens verklighetsbild går ofta ut över vår förmåga att ta till oss kunskap. Det gör att vi missar mängder med chanser till nytänkande och problemlösning.

Avdelningar på företag som knappt eller inte alls pratar med varandra, som om att min inte jobbade på samma företag. Motvilja att förstå de övriga modulernas funktioner under parollen de är ju inte som vi. Vi gillar när saker fungerar och älskar en bra uppkoppling – men i övrigt tycks vi inte vara intresserad av övergripande funktionen på ett företag. Vi ser oftast till flocken, teamet eller modulen.

Politik vs funktion

Efter valet som var tycks många funderat över om det är politik för politikens skull, eller om politiken innehåller någon reell funktion. Politikerna själva undrar varför en ökande andel människor väljer olika partier till de tre olika delarna av valet. Man plockar efter vilket parti som man tror kommer att ge bäst funktion inom de olika områdena eftersom allt inte kan inneslutas i en politisk filosofi som startade för 50 – 60 år sedan. Jorden snurrar. Det funktionella börjar bitvis betyda mer än den rent emotionella färgen i val. Om vi nu applicerar samma tänk på ett större företag eller en koncern, så har samma tänk inte slagit genom. Där härskar fortfarande det emotionella före funktionen i mångt och mycket. Kan det vara det som ökar stressen i arbetslivet…?

AI och AUGI

Den filosofiska brottningsmatchen mellan maskinerna tar över och maskinerna förstärker oss har intensifierats. Max Tegmark menar att en balans måste upprättas, ungefär som att jobba för bibehållen demokrati. Det är den goda tanken. Men världen är fylld av andra tankar om såväl teknik som demokrati. Den felande länken mellan god nytta och världsomstörtning är vi själva. Alltså vädjar Tegmark och andra kloka människor till människans förmåga till bedömning. Och bedömning är en svår konst vilket man ser exempel på dagligen.

Hajpningen av AI har pågått i intervaller med vissa avbrott. Så här långt har de två stora AI-vintrarna varit mellan 1974 – 1980 och 1987 – 1993, med vissa mindre före, efter och emellan. De uppsatta målen har säkert varit högre än tillgänglig kunskap och teknik. Utvecklingsmål tenderar ibland att nå Enhörningarnas Land – önskningarna vs verkligheten.

Att gå i betalningsväggen

Betalningsväggar och prenumerationer berättar för dig att information, service och verktyg kostar – och det mer i längden än innan. Om man inte kan charma kunden så kan man se till att den får färre möjligheter – såvida den inte anstränger sig. Med andra ord; vår kollektiva bekvämlighet biter oss i kontot.

Löpande kostnaderna har aldrig varit så billiga. Därför kläms kunden åt på de fasta kostnaderna med olika förklaringar som torka, för mycket fukta, reparationer, uppdateringar, fysiska underhåll och utveckling för framtiden.

Frågan är; räcker inte fantasin, charmen och säljargumenten till utan att ta kunden som gisslan? Man bör inse att alla inte är bekväma för alltid och motreaktioner är historien full av. Alltså gäller det att vara kommersiellt smart.

Uthållig kommersialism

Sustainable commercialism är något som saknas idag. Mycket sälj utan alternativ och saltade engångsaffärer som lämnar en bitter eftersmak. Det tycks inte finnas en uthållighet i att behålla kunder och tjäna på längden istället satsas allt på en hagelssvärm – eller att man boxar in konsumenten i ett avtal. Dessutom med en attityd som är oflexibel och fyrkantig som ett dokument med en rad och resten finstilt.

Passar inte sortimentet, priset eller månadskostnaden så lämnas inga alternativ. I vissa fall kan man inte köpa produkten eller tjänsten, men väl hyra på obestämd tid. När det inte lämnas några alternativ blir utkomsten antingen att följer konsumenten snällt – eller, som börjar bli allt mer vanligt, den finner andra alternativ. I dessa alternativ har varumärkstron en klar tendens att försvinna. Kvaliteten i ett varumärke är inte lika bevisbar längre.

25 år med Internet visar att konsumenter finner sin egen väg på ett helt annat sätt än innan och blir på så sätt svårflirtade. De uppenbara behoven är tillgodosedda sedan lång tid tillbaka därför finns det egentligen ingen press på konsumenten att köpa. Alltså krävs det mer intelligent tänk och studier hur konsumenter egentligen agerar och möta dem istället för att tvinga fram tvärtom. Lägg sedan till en uthållighet som hos 1920-och 1930-talets maratondanser. Bop til your drop…